Framtidens utbildning?

I USA finns idag ingen enhetlig läroplan för "grundskolan" utan alla stater och säkert countyn (motsvarande för kommuner) kan själva sätta ribban inom olika ämnen, samt i vilken ordning de ska ta sig dit. Enskilda skolor, både privat och allmänna driver undervisningen mot olika mål. Därför blir det viktigt vilket county man bor i och vilka skolor man gått. Det ger en kvalitetsstämpel i den fortsatta utbildningen. Och eftersom skolorna oftast betalas via fastighetsskatten blir skolorna bra i dyra områden och sämre i fattiga, dvs väldigt ojämn och orättvis. Våran skola är tex känd för att vara väldigt bra men ger också väldigt mycket läxor. Barnen har ca en dag mer undervisning varje vecka jämfört med svenska motsvarigheter på grund av färre raster (illa) och längre dagar. Dessutom har de mindre gympa (synd) och ingen slöjd. Eller lov under terminen (höst- och sportlov) och ledigt på klämdagar...

En av president Obamas tre största satsningar är just utbildning, den måste bli bättre och jämnare. Just nu pågår bland annat ett policyarbete, där de flesta stater ingår, för att få fram en grund för en gemensam nationell läroplan. Staterna har dock inte förbundit sig för ännu att följa planen, så vi får väl se hur snabbt arbetet kommer resultera i några reella förändringar.

I en tidningsartikel i söndagens Washington Post beskrivs en tänkbar variant för att vässa utbildningen. En året-runt-skola där det traditionella långa sommarlovet minskas ned rejält. Sådan skolform bedrivs redan idag på några ställen. Så här fungerar det: skolåret börjas i början av augusti och har 9 veckors vanlig utbildning. Sen har de ett två-veckors lov (intersession) då de antingen kan vara lediga eller ta kreativa klasser på skolan. Sen 9 veckors utbildning följt av jullov och en veckas intersession. Nio veckor till av utbildning och sen två veckors intersession i samband med traditionella springbreak. Skolan slutar i juni, som vanliga skolor, men har alltså ca 5-6 veckors sommarlov istället för 10. Poängen som framhävs är att det långa heliga sommarlovet inte längre har någon egentlig betydelse, det är en kvarleva från bondesamhället.Väljer barnen att ta kreativa klasser under intersession kommer de ha gått ett skolår extra mellan "nollan" och femman jämfört med vanliga skolbarn.

I USA borde det fungera alldeles utmärkt eftersom barnens föräldrar inte har en möjlighet att vara hemma med barnen under långa semstrar som i Sverige. Istället sätts barnen i dyra summer camps (för de som har råd) eller får helt enkelt vara hemma själva under långa tider.

Jämför man med Sverige borde vi också se över vår utbildningsplan och diskutera hur vi ska hänga med resten av världen på 10-20 års sikt. Jag tycker nog att det är lite väl slappt, under låg- och mellanstadie åren i alla fall, i jämförelse med vissa andra länder även om vi kan ge en mycket mer jämn utbildningsnivå till alla skolbarnen. I vår skola här anpassas till exempel läs- och matematikundervisningen efter barnens förmåga. Är man duktig på exempelvis matematik får man gå med mattegruppen för nästa årskurs. Visst, man delar tidigt upp eleverna och medger att vissa är bättre, å andra sidan får alla barnen stöd för att utvecklas ännu bättre, även de som behöver lite mer tid på sig.