Oj, snart jul!

Det var länge sedan förra inlägget... Jag tänker hela tiden att jag ska lägga upp mer foton men eftersom jag inte laddar över bilderna från kameran särskilt ofta blir det inte mycket skrivet heller.

Sedan sist har vi firat en fantastisk Halloween där barnen kom hem med över 2 kg godis var. Vi gick tillsammans med de flesta andra på en gata i området med många "haunted houses". Husen är utspökade och godisbaljorna enorma... Otroligt vad jobb och pengar de lägger på detta! Det kryllade av utklädda barn i varierande åldrar. Måste vara den bästa helgen när man är barn i USA.

Vi har också passerat Thanksgiving, största långhelgen i USA, där vi försökte laga en traditionell Thanksgiving middag enligt konstens alla regler tillsammans med svenska vänner. Jättemysig kväll men kanske inte önskematen för oss svenskar... När helgen var över kändes nästan som om vi redan firat jul - inte vana att vara lediga så länge (tors-sön).

Söndagen i Thanksgiving-helgen var också första advent så det var bara att riva bort Halloween-dekorationerna och ta fram ljusstakarna! Så tog också de olika svenska julfiranden sin början. Bara för att vi inte är i Sverige betyder det inte att vi missar svenska jultraditioner. Det finns en hel del att välja på... Missade julmiddagen med SWEA och det årliga julbordet på IKEA (!) men har hunnit med glöggbjudningar, julmiddag med SACC, Svensk-Amerikanska Handelskammaren, på House of Sweden komplett med luciatåg och julbord, därefter SWEAs julbasar på House of Sweden - också det med luciatåg - samma fast större :-) Det kom över 3000 besökare till basaren så det var trångt för besökarna och stressigt för de som hjälpte till. Eftersom jag numera också är en SWEA så bidrog i kaffeserveringen på förmiddagen och bredde sen räksmörgåsar i någon timme efter det innan resten av familjen kom dit.

Imorgon kväll väntar det sista officiella julfirandet för vår del; ambassadören har bjudit in till luciafirande på House of Sweden - säkert spetsat med lite julmat och samma luciatåg som tidigare (vi har bara ett här :-). Eventuellt tar vi oss till en julgudstjänst för nordbor på julafton men annars blir det stillsamt firande med familjen och kanske en tripp till New York i mellandagarna innan familjemedlemmar från Sverige kommer på besök över nyår.

Gråmulen höstdag med sommartemperatur

I natt var det tornado-varning i vårt område, stormarna från Mid-West kom hit och drog med sig det som var kvar av regn och starka vindar. I morse drog regent bort och lämnade efter sig massor av löv på marken och en gråmulen dag

MEN otroligt nog fortsätter det varma vädret, trots utebliven sol. Jag sprang en timme på lunchen och har väl aldrig svettats så mycket. Det visade sig vara ca 25 grader varmt och enormt hög luftfukighet! Lagom när jag kom hem öppnade sig himlen igen, regnet vräker nu ned och åskan mullrar. Bra tajming trots allt!

Imorgon ska det bli vackert och varmt igen men därefter kyler det ned till hela 15 grader - brrr...

Uncle Sam Child Costume

Jonathan får gå så här på skoldansen på fredag:
Uncle Sam Child Costume

Eurasian Traveler Kit

Jesper får bättra på looken lite han också! Nästan som en vanlig "sommar-look":
Eurasian Traveler Kit

The Great Pumpkin Wig

Den här har jag beställt åt mig... The Great Pumpkin Wig

Behöver du Halloween-klädsel?

Idag var det Halloween "kick-off" i parken med lite aktiviteter och utklädda barn och hundar (!). Vädret var helt fantastiskt, ca 25 grader och sol - vilken dag i slutet på oktober! Sprang framåt kvällen i shorts och t-shirt, har ännu inte slutat att förundra mig över vädret här.

Själv började jag leta efter dräkter till barnen förra veckan, amatör som jag är på området. Förstårs helt utplockat i butikerna redan... Men, fick idag tipset att köpa on-line på http://www.costumes4less.com/ och en helt ny värld öppnade sig! På sajten finns tusentals dräkter att välja mellan, du måste kolla! Helt otroligt!

Ahh, det blir inte bättre väder än så här!

Idag hade vi en sån här otrolig höstdag! Cirka 10 grader och sol på morgonen när vi kl 9 startade i skolans "Back to school race", 8K eller 2K.

Jag och Jonathan (12 år) i det längre loppet och Ellinor och Jesper i det korta. Erik låg hemma med sönderskrapad tå och kunde inte vara med tyvärr (men spelade trots det framgångsrikt en fotbollsmatch senare). När jag racade in på 40 minuter och Jonathan på 47 var det uppemot 20 grader och senare på dagen 25.

Löven börjar uppvisa alla möjliga färger och prasslar på marken i den torra, klara luften. Så härligt!!! En ridtur på eftermiddagen i Rock Creek Park gjorde dagen ännu bättre.

På kvällen upptäckte vi dock vår andra vattenläcka i huset på mindre än två veckor. Den första återfinns numera i hallen (läckage genom taket efter skyfall) och nu upptäckte vi att det droppade i vårt förråd i källaren. Troligtvis från badrummet ovanför. Bara att ringa vår landlord igen, som hann komma och göra en damage-control innan hans avfärd till Vietnam, Afrika, Vietnam, Afrika och tillbaka i december (jobbar för Världsbanken).

Brandlarm som avslutssignal...

Stefan Ingves, riksbankschefen, är en fantastisk talare. På SNS seminariet igår höll han de drygt 50 personerna trollbundna - inte illa när man tänker att presentationen innehöll en väldig massa grafer över ekonomins utveckling i Sverige, Island och Baltikum. Före krisen, krisen vid Lehman Brothers fall, krisen i full blom och efterkris tid.

Ungefär då, precis när han visat sista bilden, blinkade brandalarmet igång och högtalarna började tjuta om evakuering av House of Sweden. På några minuter var konferensrummet tomt och mötet, jaa, det fick väl anses som avslutat. Lite snopet var det allt.

Tack och lov att islänningen, som verkade bränna vid något i en av lägenheterna i byggnaden (tydligen inte bara ekonomin som brännt fast), inte började laga mat tidigare!

Bilden är tagen av Susanna Michelsen, Swedish Scene, och finns på hennes hemsida där du kan läsa mer om seminariet: http://www.swedishscene.com/.

Dags för höstens första SNS seminarium i Washington!

Sedan i maj har SNS lokalgrupp i Washington återformerats - med mig som ordförande. Imorgon håller vi vårt första seminarium! Riksbankschefen Stefan Ingves är i stan pga av Internationella Valutafondens och Världsbankens årsmöte och har tackat ja till att berätta om hur Riksbanken hanterat den finansiella krisen under de två sista åren. Mer än 50 personer, svenskar mestadels, är nu anmälda till att komma till House of Sweden imorgon kväll. Jag hoppas att det blir bra! Läs mer på www.sns.se/zino.aspx?eventID=1059.

Fantastiska höstdagar!

Efter en ovanligt varm sommar och varm september kom regnet och höstkylan i med rekordfart i början av oktober, 35C ena dagen och 17C nästa, det blev lite väl stor omställning. Eftersom husen är så dåligt isolerade blev det alltså att slå av AC:n i huset och istället sätta på värmen ... Men nu är allt bra igen! Strålande höstväder med vackra soliga dagar, ca 20-28C mitt på dagen, och kyligare nätter. Löven på träden börjar skifta och luften är klar. Ljuvligt!

Idag tog vi oss iväg till Great Falls på Marlyland-sidan av Potomac-floden. Jag har hört många prata om det, en nationalpark på bägge sidor av Potomac, men inte kommit iväg förrän nu. Och se där - ca 30 min norrut finns vild natur med stora vattenfall.

Man kan faktiskt följa Potomac ändå från Georgetown (downtown Washington) på cykel/promenadväg och upp till fallen, ca 10 miles och helt överkomligt. Jag antar att leden fortsätter vidare också. Överallt finns "trails" som man kan kan promenera - hiking. Vi tog den kortaste, ut till utkikspunkten över de största fallen, och sen raskt tillbaka. Det var ju fotball-game på TV. Ingen sport som roar mig men andra i familjen. Maken och de bägge sönerna ska gå och se live den 28 november när Washington Redskins möter Minnesota Vikings...

Mingelvecka på House of Sweden

Ibland är det mer på gång än andra veckor. Denna veckan är en sådan. På måndagskvällen hade Next Level lanseringsparty. På inbjudan stod "roof top party" - perfekt! Solsäkra Washington bjöd dock på månadens första regniga dag och partyt fick flyttas inomhus istället, med gott resultat men inte lika härligt som det hade kunnat vara. Ambassadens tak har verkligen en av stans bästa utsikter... 180 personer kom för att lyckönska och lära sig mer om Next Level som grundats av Runar Söögard en gång i tiden och nu ger sig in på USA-marknaderna. Läs mer på http://www.swedishscene.com/ om tillställningen - även jag fångad på bild!

På torsdag bjuder ambassaden in till premiär för höstens tema: Infrastructure & Mobility. Jag tar med mig pappa (som här på besök) och ser vad de har att bjuda på denna gång :-)

Igår var det också Back To School Night på Jonathans Middle School, något man inte får missa. Inte lika glamoröst som på ambassaden men väl så intressant. I middle school (högstadiet) har barnen inte någon klass eller hemklassrum. De är placerade på olika nivåer i varje ämne utifrån bedömda kunskaper. Inom varje ämne finns minst 3 olika studienivåer. Jonathan har t ex Math 7 fast han går i 6:an. Det finns allstå väldigt få barn som äe indelade på exakt samma kunskapsnivåer i samtliga ämnen.

Varje lärare fick 10 minuter var att presentera undervisningen för föräldrarna i resp. klass i sina klassrum. Vi föräldrar vallades runt mellan barnens klassrum och lärarna pratade så snabbt de kunde för att hinna med de viktigaste punkterna. Sen ut med oss och in med nästa "klass av föräldrar". Ojojoj, mycket information blev det. Men jag fick ett väldigt positivt intryck av skolan. Alla ämnen är sammanlänkade, historia, science, till och med art. Tänk om jag hade fått gå i den här! Du kan läsa mer om den på www.montgomeryschoolsmd.org/schools/westlandms.

Mer sjukhusbesök än man kan önska

Så har vi fått en första inblick i amerikansk sjukhusmiljö - ser precis ut som i alla sjukhusserier faktiskt. Reception i mitten och massor av sängar med draperier i mellan... Om man är nyfiken lagd så kan man få höra en hel del :-)

Maken Jesper fick uppsöka akutsjukvård för något som till slut diagnostiserades som borelia, eller som det heter här; Lyme Disease. Tyvärr hade bakterien då spridit sig i några veckor så nu har Jesper utvecklat Bell's Palcy/halv ansiktsförlamning, dvs nerven som styr ena ansiktshalvan är angripen. Det kan ta 1-6 månader innan det går över... Räkningen så far? En kväll på akuten med lite provtagningar och cat scan röntgen: $1400 varav vår försäkring täcker cirka $900. Nu väntar magnetröntgen på fredag samt besöken hos specialistläkaren som vi ännu inte fått räkningen från.

Ännu mer spännande är väntan på räkningen för Ellinors bråckoperation på Children's National Medical Center förra veckan (www.childrensnational.org). Kirurgavdelningen heter också "Sheik Zayed Institute for Pediatric Surgical Innovation" - man blir påmind att pengar verkligen kan göra en person odödlig här... Det måste ha handlat om en hel del pengar med tanke på hur det såg ut på kirurgen. Otroligt proffsigt bemötande från A till Ö!

Eftersom man själv får välja kirurg så tog jag förstårs chefskirurgen, Dr. Newman (som visade sig bo i närheten av oss och ha en son på Jonthans Middle School!). När vi väntade på narkosläkaren spelade Ellinor Wii med en annan flicka i omklädd för operation och hade hur kul som helst. Inga vassa nålar förrän hon var sövd med hjälp av en mask som hon först fått dekorera med klistermärken och valt smak på luften (jordgubb eller bubble gum?).

En halvtimme efter hon sövts kom Dr. Newman ut i väntrummet och meddelade att allt gått bra och att jag snart fick träffa henne. Tio minuter senare började min "skiva" blinka (likadan som man har på restaurangerna här när man väntar på sitt bord) och då var det bara att gå in till en mycket dåsig tjej. Brevid hennes säng surrade en liten TV-skärm med högljutt tecknat barnprogram - vad gör de inte för att väcka barnen? Sjuksköterskorna servade två barn var så vi hade god hjälp.

På såret, som var sytt innifrån och väldigt snyggt, fanns inget bandage, bara en genomskinlig plast som var sprayad på som skydd. Vi lämnade sjukhuset någon timme senare och dagen efter var hon precis som vanligt - utan någon som helst smärta! Barn är otroliga - precis som Dr. Newman! Hittills har jag betalat ca $250 men det lär inte sluta där... Återkommer när räkningen dimpt ned.

Hot, hot, hot...

Igår hörde jag på nyheterna att i och med denna veckan kommer D.C. överskrida 60 dagar denna sommar med temperaturer över 32C, dvs 90F. Känn på den! Nu är det otroligt varmt, solen gassar och inte ens i skuggan är det skönt. Ändå går livet på helt som vanligt här, skolorna har börjat, poolerna stänger till helgen, fotbollsträningar och andra aktiviteter pågår som vanligt. Vår son Erik får lida varje dag med långa pass i kvällshettan (oftast som varmast vid 17-tiden).

Men i Sverige, där har flera människor dött av värmen när de sprungit Göteborgsvarvet och nu senast Midnattsloppet i Stockholm. Och då var väl temperaturen någonstans mellan 25-30 grader... Det måste vara så att kroppen anpassar sig till värmen efter ett tag, liksom beteendet, dvs man ser till att dricka ordentligt om man är ute och rör på sig. Eller?

Äntligen tillbaka!

Så är vi tillbaka efter en lång sommar i Sverige och det känns verkligen bra att vara tillbaka. Inte bara för det vackra vädrets skull (ca 30-35 grader) utan för att det faktiskt känns som att komma hem, trots att det är utomlands. En märklig känsla. Men här har vi vårt hem och vi har också efter 1,5 år lyckats skapa oss ett nätverk här. När vi går till poolen hittar man alltid någon man känner igen nuförtiden, vilket är skönt.

Men man hittar också nya bekantskaper ständigt och jämt om man är lite nyfiken. Igår hejade jag på en familj som pratade svenska, och se där, grunden till en ny bekantskap är etablerad. De hade precis flyttat hit, precis som flera andra svenska familjer (skifte på ambassaden etc) och jag måste erkänna att jag inte är avundsjuk på nyetableringsfasen som de befinner sig i. Däremot hjälper vi gärna till med det vi har lärt oss här.

Imorgon börjar skolorna och barnen är laddade. Ellinor ska börja Kindergarden (nollan) och Erik 4th grade på Somerset Elementary School. Jonathan byter nu skolan och börjar 6th grade på Westland Middle School. Som tur är håller skolorna alltid en "Sneak Peak" veckan innan, där barnen får träffa sina nya klasser och lärare, så starten blir lite mer avdramatiserad...

Europeer och amerikaners fundamentala olikhet

Under vår tid i USA har vi försökt förstå anledningarna till att amerikanerna på många sätt har ett väldigt annorlunda förhållningssätt till samhället och staten.

USA är ett ungt land jämfört med Europa, och konstitutionen är ständigt levande och vägledande här. Det känns som om tolkningen av grundarnas avsikter är i en mer hektisk och hätsk debatt än på länge, eftersom den federala sektorn har utökats under Obamas ledning, inte minst på grund av den finansiella krisen som medförde att den federala staten plötsligt ägde både banker och bilfabriker.

I Washington Posts Outlook-sektion fanns häromdagen en artikel som belös detta på ett ganska tydligt sätt, även om jag inte håller med författaren Arthur C. Brooks som skrivit boken "How the Fight Between Free Enterprise and Big Government Will Shape America's Future".

Brooks menar att vi har ett nytt Culture War om vilken vison USA ska ha: "On one side, the forces for free enterprise. On the other, an expanding and paternalistic government. It's time to choose." Den senare är alltså den europeiska modellen som författaren helt förfäktar...

Som bevis återgår han bland annat till president Thomas Jeffersons installationstal år 1801:
"A wise and frugal government which shall restrain men from injuring another, shall leave them otherwise free ro regulate their own pursuits of industry and improvement, and shall not take from his mouth of labour the bread it has earned. This is the sum of good government. To take from one, because it is thought that his own industry and that his fathers has acquired too much, in order to spare for others, who, or whose fathers, have not excercised equal industry and skill, is to violate arbitrarily the first principle of association, the guarantee to every one of a free exercise of his industry och the fruits acquired by it."

Alltså, staten ska inte syssla med att omfördela inkomster mellan sina invånare. Då tar man bort entrenörsandan och får i värsta fall en scenario som i Grekland, menar Brooks och gör följande jämförelse:
"Here we see tea partiers (republikansk proteströrelse som vill minska statens inflytande) demonstrating against the government's encroachment on the free enterprise system and protesting the fact that the state is spending too much money bailing out too many people. Why are people protesting in Greece? Because they want governtment to give them even more - in the face of the worst economic crisis in decades." I det får jag lov att hålla med honom, det verkar ju galet.

Men det ger ju perspektiv på varför så många är så väldigt upprörda här att Obama vill ge alla tillgång till sjukvård eller en nationell utbildningspolicy. Det är helt enkelt inte statens roll i det nya landet Amerika. Och en återgång till det europeiska system man en gång lämnade bakom sig är inte aktuellt. Det kommer bli en fortsatt tuff resa för Obama.

Läs gärna hela artikeln på: www.washingtonpost.com/wp-dyn/content/article/2010/05/21/AR2010052101854.html?sub=AR

Imponerande flyguppvisning på Andrews Air Force Base

Idag besökte vi, tillsammans med några hundratusen andra, den årliga Joint Service Open House Air Show på Andrews Air Force Base (ja, ni vet flygbasen som presidenten alltid flyger använder).

Som vanligt när det gäller USA är det imponerande. Allt från parkeringsarrangemanget vid FedEx Field (Redskins fotbollsarena med 90 000 platser) med 39 säkerhetsköer och busstransport till basen. Hur smidigt som helst trots mängderna av besökare.

Vidare in på flygbasen där man kunde hitt

a allt som en flygentusiast skulle kunna önska sig; lastplan, de nyaste obemannade spaningsplanet, stridsplan från olika årtionden och helikoptrar av alla tänkbara slag, till sonen Jonathans stora förtjusning. Beroende på planens storlek kunde man antingen gå in i dem eller titta in i dem.

Samtidigt pågick flyguppvisningar i luften av alla tänkbara slag; helikopterattacker, konstflygning eller högljutt dånande flygningar av de nyaste stridsplanen - som kunde flyga både framåt och bakåt eller stillastående sänkas eller höjas...

Tyvärr lyckades jag just radera alla våra bilder från besöket...

Den bortprioriterade katastrofen - hela Nashville översvämmades

I veckan har nyhetsstationerna haft fullt upp; oljeutsläppet i Mexicanska Gulfen och bombförsöket på Times Square i New York har tagit den mesta uppmärksamheten. Men en tredje stor händelse pågick utanför kamerorna - hela staden Nashville översvämmades av vatten efter mängder med regn fallit i helgen och floden Cumberland stigt rekordmycket. Vattnet gick till hustaken, 31 människor har hittills mist livet och 10 000-tals familjer har förlorat sina bostäder.

Om detta rapporterades väldigt knapphändigt fram till i onsdags då CNN och andra stationer började sända TV-team dit och president Obama deklarerade katastroftillstånd även där... Nu har insamlingskampanjerna påbörjats igen - artister och andra gör sitt för att återuppbygga musikens stad. Jaa, det är ett stort land vi lever i. Läs/se mer på www.cnn.com/US/weather/06/06/tennessee.flooding/index.html

Jag har konstaterat att det inte heller funnits en enda rad om Nashville i svenska tidningar. De har fullt upp med krisen i Grekland och isländska askan förstårs...

Valborg med svensk touch

Sista april och Valborg är ju ingen internationell helg direkt, jag tror vi svenskar är de enda, förutom holländarna som då firar "Queen's Day". Holländarna hade sin mottagning på ambassaden, svenskarna samlades på inbjudan av Handelskammaren (SACC/DC) med Claes Hammar som värd, avgående Minster of Trade på ambassaden, i hans trädgård. Hela kalaset sponsrades av Karlssons Gold Vodka, som nu försöker bryta sig in på USA-marknaden. En trevlig och välsmakande tillställning.

En vacker fredagskväll, ca 30 grader varmt, buffé som var tillagad av svenska ambassadens mycket välrenommerade kock, traditionell körsång och trevligt sällskap! Brasan var hänvisad till grillen... Som vanligt men annorlunda på samma gång. Och vodkan då? Själv undvek jag den eftersom jag skulle köra hem, men flera andra intygade att den smakade bra - dricks väl kyld men vitpepparkorn som enda tillsats...

Första maj bjöd på ännu varmare väder och vi kokade nästan under de obligatoriska fotbollsmatcherna. Äldsta sonen Jonathan drabbades senare under kvällen av vätskebrist med tillhörande migrän och kräkningar. Men vår lilla pool är nu på plats igen och vi använder den flitigt i den växthusliknande värmen som ska hålla i hela veckan, om dock på något bättre nivå dvs strax under 30 snarare än uppemot 35 grader...

Det händer bara i Washington DC!

Igår var jag så på The Mexican Cultural Institute med ett hundratal andra kvinnor. En fantastisk byggnad som fungerar som museum och festlokal. I minglet träffade jag på en kvinna vid namn Leslie som visade sig jobba för Colin Powell i 14 år, ni vet generalen och utrikesminstern Powell.

Eftersom jag precis har plöjt en tjock biografi om hans liv, The Life of a Soldier, blev jag väldigt nyfiken - passade på att fråga massor av saker som jag läst om honom; var han verkligen så fantastisk som den boken och många andra personer menar? Leslie, som numera skötte bokningarna av hans tal, var helt frälst i honom i alla fall, liksom hennes tidigare kollega som också jobbat med honom på State Department. Han ska tydligen hålla ett tal i Baltimore nästa vecka och jag ska se om jag kan ta mig dit. Om inte annat hoppas jag på att få ett signerat exemplar av hans memoarer! Så kan det gå om man minglar i Washington DC...

I övrigt kan jag rekommendera läsning av biografier och memoarer. Ett utmärkt sätt om man vill lära sig om samhälle, politik och historia.

Till Mexico ikväll med WDS

Idag har turen kommit att besöka Mexicos ambassad med nätverket Women's Diplomatic Series.

Ambassadörens fru, Vernoica Valenica Sarukhan, är värdinna och tar emot oss på The Mexican Cultural Center, en byggnad som tidigare hyste Mexicos ambassad under 69 år. Veronica reste nyligen med Michelle Obama på hennes första utlandsresa på egen hand som Amerikas First Lady, och Veronika ska tydligen också berätta lite om resan med henne samt en hel massa om Mexico.

Till detta serveras förstårs Tequlia Cocktails - vad annars!

Våren över - sommaren är här

Enligt väderprognoserna skulle helgens väder varit regnigt men varmt. Så mycket regn har det inte blivit hittills, idag var det mer som ett växthus med dis, hög luftfuktighet och ca 25 grader. Men nu börjar stormbyarna och åskan som dragit över de sydligare delarna av USA (då tornado som dödat 10 personer) också komma hit. Hoppas vi får behålla strömmen...

Det ser ut som det snöar utanför i mörkret men det är våra vita blommor på dogwoods-träden som nu ger med sig. Även våra körsbärsträd är nu helt överblommade, vilket medför ett evigt sopande av vår driveway när blombladen faller ned i en strid ström. Bladen på träd och buskar är helt nu helt utstslagna och det går inte att säga att det är vår längre. Sommaren är här - för att stanna i drygt ett halvår! Vädret kan man faktiskt inte klaga på här.

Under kvällens sökande efter något vettigt TV-program hamnade jag en stund på "Platinum Weddings", som ju inte heller var något vettigt att se, men gav vissa perspektiv. Bröllopen låg på minimum 700 000 dollar! Klänning $30 000, smycken $300 000, blommor $50 000 och så vidare och varför inte en ny BMW i morgongåva med specialbeställda broderade säten men initialerna på? Ojojoj, min man kom verkligen undan billigt :-) Nu förstår jag varför vissa här inte har några som helst problem med att betala avgifterna på privatskolorna (ca $30 000/år och barn)...

Man vänjer sig vid det mesta

Tänk vad man vänjer sig vid nya situationer. Blev nyss påmind om det när jag skulle göra några betalningar, amerikanska och svenska. Först en svensk internetbetalning - swisch iväg! Sen en amerikansk - kuvert med en check i...

Jag vet inte varför de inte har fått ordning på internetbetalningar här, men de existerar inte. Här skickas checkar kors och tvärs och man har ingen aning om när mottgaren löser in dem och därmed ändrar kontobalansen.

Mot alla odds har vi lyckats sätta upp autogiro på de vanligaste räkningarna kopplade till huset. Det kräver omständig ansökan som naturligvis måste gå brevvägen. Verkligen märkligt med tanke på hur mycket amerikanerna shoppar via nätet och får hemskickat via UPS eller FedEx, budbilarna passerar dagligen förbi vår gata.

Men, som sagt, man vänjer sig och reflekterar inte längre över detta eller mycket annat. Börjar man bli amerikan? Igår kom jag på mig själv att stanna inne fast vädret var strålande ute, precis som folket här. Eftersom det nästan alltid är soligt och fint så behöver man inte längre slänga sig ut. Inte så konstigt egentligen. Men idag ska jag vara ute mer för imorgon vankas det regn.

Erik som "player escort" till DC United

Erik spelar i ett så kallat "travel team" här, den högsta liganivån i åldersgruppen. Nu hade laget blivit inbjudet att vara "player escort" till stans fotbollslag, DC United, som spelar i högsta nationella ligan. Det innebär att de följer med var sin spelare planen och står med dem under nationalsången innan de springer tillbaks igen och matchen börjar.

DC United vinner tyvärr sällan, men men... Eftersom vi har haft otroligt fint väder här en längre tid hade jag hoppats på en skön kväll på läktaren, men så blev det inte. Kallt och väldigt vindigt, men kul ändå. Särskilt för Erik och hans lagkompisar. Lite bilder nedan från kvällen.

Det blommar på Morgan Drive

Dogwoods är våra favoriter - finns i vitt och rosa.

Påsk med sommarvärme!

Vi har haft några sköna sommardagar här i Washington DC med ljuvlig Cherry Blossom och en tilltagande grönska. Idag hade vi påskmiddag med grannar och några svenska vänner på tillfälligt besök i stan. Traditionellt påskbord - ja (tack till IKEA). Traditionell matplats - nej. Idag var det ju varmare än någon svensk midsommarbjudning (strax 30 grader). Till våra amerikanska grannars förvåning hade vi därför dukat ute, i värmen och den stekande solen! De tyckte att det var skönare och svalare inne, men som svensk måste man ta tillvara på stunderna. Upp med parasollet bara... En klart annorlunda påskmiddag alltså, som avslutades med en cykeltur i vårt grannområde Kenwood vars gator nu är som vita tunnlar av blommande körsbärsträd!

Historisk omröstning om health care reformen!

Otroligt. Efter att demokraterna tappat flera platser i senaten och på guvernörsposter till republikaner kändes det osannolikt att Obamas health care reform någonsin skulle gå igenom. Men, så skedde ikväll när House of Representatives röstade ja till det förslag som senaten röstade igenom på självaste julafton förra året. På så vis har förslaget röstats igenom i bägge kamrarna och kan nu signeras till lag av presidenten inom närmsta dagarna.

Reformen medför att ytterligare 32 miljoner amerikaner nu kan få health insurance och jämställs med införandet av Social Security och MedicCare samt MedicAid och är alltså historisk. Även republikanerna anser det, men av andra själ. De menar att det här är fel förslag som tagits fram på fel sätt och som kommer att få enorma konsekvenser för landets budgetunderskott. Framtiden kommer att utvisa det.

En seger just nu för Obama och demokraterna, men en trolig följd är att demokraterna kommer att tappa ännu fler platser i omvalen i november eftersom många amerikaner tappat lusten till dyr och omfattande reform under ett år av hetsig debatt. Nu gäller det för Obama att sälja in den på riktigt... Se mer på http://www.cnn.com/

I övrigt har vi njutit av temperaturer på 27 grader i helgen! Vår i Washington rekommenderas! Sverigelängtan nu? 0...

Från "alien" till "permanent resident"!

Så har det till slut hänt - med posten idag kom det vi väntat på: ett plastkort med foto, fingeravtryck och titeln "Permanent Resident Card", dvs våra Green Cards som gör att vi kan både bo och jobba här så länge vi vill! Vi tvekade lite först, de var ju inte gröna och det stod inte Green Card någonstans - var det verkligen det vi trodde? Efter en extra sökning på immigrantsidorna på nätet var vi dock övertygade om så var fallet. Så nu vet ni det, Green Cards finns egentligen inte. Nästa gång vi ska genom tullen på Dulles Airport så blir det äntligen den oftast kortare American Citizen-kön, istället för Visitor. Lyckas vi förbättra vår credit history så kanske vi också snart kan ansöka om medlemskort på Macy's, GAP och flera andra klädaffärer som kopplar medlemsskap med kreditkort. Men det är en helt annan historia...

I början av veckan kom ett annat plastkort, work permit, vilket vi var otroligt nöjda med. Trodde att vårt Green Card skulle ta ett halvår till... Nu har jag ansökt om ett Social Security Number, så att även jag kan underteckna ansökningar och annat. Det tar sig! Social Security-ansökningen var också den enklaste processen hittills. Bara ett formulär att fylla i, kort kö (tydligen ovanligt) och trevliga personer bakom disken. Social Security-kortet kommer sen med posten om några veckor.

Det fina vädret fortsätter och till vår häpnad kan vi sitta och äta middag ute i trädgården i kortärmat utan att frysa - i mitten på mars!?! Imorgon kommer grillen fram, då ska vi fira vår nya immigrantstatus med god middag och lite skumpa!

Sköna maj välkommen...

Tillbaka i Washington DC igen. Vintern lämnade jag kvar i Sverige, här är det redan sommartemperaturer enligt svensk standard. När jag åkte till Sverige i början av mars låg fortfarande lite snöhögar kvar här och där, men nu är det shortsväder och blommorna hoppar upp i rabatterna! Krokusen och forsynthian blommar redan, påskliljor och magnolian är på god väg. Till och med körsbärsträden verkar bli klara i tid för Cherry Blossom Festival första veckan i april, något som verkade otänkbart på grund av alla snöstormar som passerat... Det är helt enkelt ljuvligt för en vårälskare som mig.

Back in Sweden!

Glest mellan inläggen igen, jag ska skärpa mig... Men det är mycket som händer och nu har äntligen stunden kommit för min Sverige-resa. Hade en behaglig flygning med SAS till Köpenhamn och sen Stockholm. Ja, så behagligt det nu kan vara att sitta i ett trångt och fullsatt plan i nio timmar utan att kunna sträcka ut benen. Synd att jag inte har råd att åka business, vilken skillnad i sömnmöjligheter.

Men det är härligt att vara tillbaka, se de röda stugorna i den gnistrande snön, och höra alla säga att "nu har våren kommit" eftersom solen börjat värma något och temperaturen går över nollan ibland under dagen. I Washington har våren också kommit, lagom när jag åkte därifrån, men nu pratar vi +15 och sol...

Efter några dagar med familjen i Örebro och Göteborg väntar nu mer umgänge familj och vänner i Stockholm i veckan. Det känns verkligen lyxigt att få åka och omkring på egen hand och bara umgås!

Ambassadklubben då? Jo, det var en trevlig föreställning med ett 60-tal kvinnor som hälsades välkomna av skånska Eva Hafström, ambassadörens fru, och lyssande till en kort beskrivning av Karin Olofsdotter från ambassaden om svensk livsstil och matvanor. Ambassadkocken berättade också om vår svenska kostcirkel och skolmat, vilket imponerade på många av deltagarna. Vi bjöds därefter på en typisk svensk skollunch, med salladsbord, potatis, pannbiff och lingonsylt. Det var dock den godaste skollunch jag någonsin ätit, i vanliga skolor servas varken rödvinssky eller vin till pannbiffen, som nog var gjord av kalvkött. Inte heller det skolstandard. Sverige visade sig från sin bästa sida tycker jag! Jag lyckades också känna igen min nyvunna väninna från stallet till min stora lättnad. Har man bara setts i stallet med en hjälm på huvudet är det inte lätt i helt andra miljöer. Tack och lov för namnlappar!

Nu medlem i Womens Diplomatic Series

Via en ridkompis, vars man är amerikansk diplomat, fick jag tips om en nystartad klubb; Womens Diplomatic Series. Syftet är att bli en bättre världsmedborgare genom att dra fördel av, och stifta bekantskap med, Washingtons unika diplomatkår. Varje månad besöker man en ambassad och klubben leds av Gail Scott som tydligen har varit journalist och nyhetsankare i många år och rapporterat från bl a Vita Huset och Europa samt de senaste tjugå åren specialiserat sig på "Embassy Row".

Första besöket (som jag inte var med på) var på Panamas ambasad och nu i veckan är det faktiskt lunch i det svenska residentet med ambassadörsfrun Eva Hafström som värd. Vi ska bland annat diskutera "Lifestyle of Swedish women and children". Vem vet, kanske kan jag bidra på den punkten... :-) Därefter är det afternoon tea på Singapors ambassad, men då åker jag till Sverige och de får klara sig utan mig. Återkommer med rapport om hur diplomatlivet ter sig!

Lite mer bilder från sista snöstormen

Utsikten från vår dörr sen eftermiddag på onsdagen, massor av mer skottning krävs - igen! I och med denna snö har vi nu slagit ett historiskt snörekord - Washington har aldrig fått så mycket snö under en vinter som nu. Totalt har vi fått 55 inches hittills, dvs ca 140 cm. De två stormarna sista veckan beräknas ha berört 50 miljoner människor!!!

Bilen, nu med lite annorlunda style. Vinden har gjort sitt för att forma snön denna gång.

Det här är fönstret till Ellinors rum på sent på onsdagskvällen. Snön går över fönsterkanten!

Finally fed up!

Nu har det snart gått en vecka sen vi kunde lämna vårt område utan att bli dränkta i snö och det börjar gå oss alla på nerverna. Vår gata plogades igår kväll (dag 3 efter stormen) och alldeles lagom till nästa stora snöfall.

Idag vaknade vi upp till full storm, det känns som att vara i fjällen en riktigt dålig dag. Vi har blizzard-varning för tredje gången den här vintern och andra gången på en vecka, dvs vindar på över 30 miles/h. Förhoppningsvis för vi behålla strömmen, det är tydligen idealiskt väder för strömavbrott ock inrasade tak...

Det mesta är stängt idag så det blir garderobsrensningar, kortspel och lego ytterligare några dagar alltså.

The big dig-out...

Så var det stora snöfallet över - ca 70 cm snö på 30 timmar! Går inte att förstå, måste upplevas. Vi vaknade upp imorse till ett väldigt vitt och vackert landskap, alltjämt medan snön fortsatte att rasa ned. På med skidkläderna och ut för inspektering. En stor gren på vårt körsbärsträd hade gått av och låg insnöad på gatan, väldigt tacksam för att det inte var en gren ovanför bilen...
Barnen hoppade förtjust ut i snödrivorna och var inte till mycket nytta gällande snöskottning tyvärr. Eftersom snön var väldigt blöt och kompakt och stundvis gick mig till låren så var det en slitsam uppgift. Jag koncenterade mig på att få upp en liten gång till gatan och försöka få fram bilen som såg ut som en jättestor vit skalbagge...

Snön gick högt upp sidorna på bilen och eftersom det ska frysa på under natten och imorgon så var det bäst att försöka få bort snön innan hela bilen frös fast i snömassorna. Sagt och gjort. Men resten av uppfarten sparade jag till Jesper. Dessutom är gatan fylld av snö och någon plogning lär vi inte se skymten av på ännu några dagar.

Jesper då? Jo, hans plan från San Fransisco ställdes till slut in eftersom alla flygplatser i området helt stängdes ned. Istället åkte han till New York och lyckades otroligt nog komma med ett tåg till Washington istället (de flesta tåg har också ställts in).

Sen blev det färd hem till vår gata i en av de få taxibilarna (svarttaxi 4wd) som rullar och eftersom marknadspriser råder har taxichauffören begärt 80 dollar var av de sex passagerarna som delar taxin. För vissa blir det ett lönsamt arbetspass! Sista biten in på vår gata lär han dock få gå, här kan inga bilar köra ännu.

På söndagen var det Super Bowl party och mer snöskottning! Varken skola eller arbetsplatser lär öppna på ett tag så vi fick ett sportlov på köpet.

Vi hade strålande sol och vykortsvackert landskap - helt tyst eftersom alla bilar fortfarande var insöade. På ena bilden syns Jonathan som hjälpte mig att ta reda på grenen från körsbärsträdet (ja det är vår gata, inte en äng) och på andra bilden sitter Erik med kompis Taiyo på en snöbegravd bänk.

Under belägring - igen!

Så var det dags för årets andra stora snöstorm att dra in över regionen... Under de närmsta 24 timmarna ska det falla ungefär en halvmeter snö! Precis som snöstormen innan jul så lamslår de stora mängderna snö hela områder kring Washington DC. Jag menar, även lite snö gör ju det, så de här mängderna får enorma konsekvenser. Vissa skolor stängde redan igår och vår skola hade halvdag eftersom snön beräknades börja vid 11 på förmiddagen (vilket också skedde).

Det har varit kaos i affärerna eftersom alla hamstrar för att klara sig fram till måndag. Dessutom är det Super Bowl på söndag, finalen i amerikansk fotboll, som oftast innebär partyn och massor av snacks.

Folk släpar också på nya snöskovlar, salt och pulkor; även jag gav upp och köpte pulka till barnen - jag som trodde vi inte skulle behöva så mycket vintersaker här... Jag hoppas vi får behålla strömmen, ficklamporna var slut.

Följ vårt väderäventyr på www.myfoxdc.com

Jesper är fast i San Fransisco så nu kommer barnens energi behövas till all snöskottning som väntar oss!

Back on the horseback!

Något som verkligen varit positivt för min del gällande flytten hit är att jag har börjat rida igen. Under hösten red jag Paris Blues, en fullblodsfux, två mornar i veckan och det har varit helt fantastiskt. Stallet ligger i Rock Creek Park och är hyfsat nära, faktiskt väldigt nära i Washington-mått mätt, det tar bara ca 10-15 minuter att köra dit. Underbar miljö med hjortar som betar bredvid utomhusridbanorna. http://www.rockcreekhorsecenter.com/

Paris är en snäll och väldigt duktig häst men lite nervös och hetsig stundvis. Tyvärr försvann hon strax efter nyår då ägaren köpte en arabhäst för att rida "endurance" med. Så det blev deppigt och istället månadskort på gymmet - vilket ju var bra för mig trots allt.

Men, imorse provred jag Lila! Ett vackert mörkbrunt fullblod... Och med racing-bakgrund hon också, så jag antar att det kan gå undan på stigarna när vi rider ut. Jag är sååå glad att Lila är min på måndagar ett tag framöver! När man väl fått smak på gamla vanor är det svårt att sluta.

Imorse när jag skulle ge mig av blåste det så det knakade i väggarna och regnet smattrade på rutorna. Jag ska erkänna att jag gärna hade stannat i sängen en stund till. Men jag drog på mig massor av kläder och beredde mig på storm och kyla... När jag öppnade ytterdörren slog vinden emot mig - varma vindar! Tydligen har någon varm luftfront dragit in så det var 15 grader ute när jag satte mig i bilen 06.30. Av med jacka, mössa, tröja - vi red i t-shirt! Otroligt, jag var helt oförbredd på dagens sommarväder, men skönt var det!

Helping Haiti big time

Sedan jordbävning på Haiti har USA, antagligen tillsammans med resten av världen, följt händelseutvecklingen och samlat in pengar för att hjälpa till. Eftersom Haiti ligger relativt nära USA och det finns en hel del del människor med haitisk bakgrund så berör det starkt här.

CNN har sänt dygnet runt från Haiti och redan tidigare i veckan hade amerikanerna skänkt nästan 600 miljoner dollar till Haiti. Som jämförelse kan nämnas att drygt 300 miljoner var den totala insamlingen vid tsunamin i Thailand 2004.

Ikväll är det en samordnad insamlingskoordination på TV, ett tiotal av de stora kanalerna sänder insamlingsgalan i två timmar på primetime, CNN, NBC, ABS, CBS, Fox etc. Helt utan reklamavbrott! Jag menar, det händer inte ofta. Telefonerna är bemannade av hela Hollywood-eliten och de största stjärnorna framför lämpliga låtar. Det är power, man blir faktiskt imponerad av vilken kraftsamling USA gör för att samla in pengar till det närmaste halvåret. Det ska bli spännande att se hur mycket pengar som samlas in ikväll... Se på http://www.hopeforhaitinow.org/. Låtarna som framförs kan laddas ned via ITunes.

Stackars Obama...

Det är inte lätt för Obama här. I Sverige har regeringen fyra år på sig till nästa val. Här har Obama fyra år till nästa presidentval, men 2010 är ett viktigt valår för kongressen och senaten. Majoriteten som demokraterna nu har kan snabbt bytas ut till något mycket mera svårstyrt.

Ett första steg på den vägen skedde redan i höstas när två guvernörer skulle väljas för delstaterna Virginia och New Jersey. I bägge staterna vann den republikanske kandidaten trots att Obama vunnit deras röster året innan.

Idag var det dags att välja vem som skulle ta över Ted Kennedys plats i senaten, han dog ju i somras efter 46 år som demokratisk senator för Massachusetts och en mycket ivrig förespråkare för reformering av sjukvården i USA.

Republikanen Scott Brown vann, helt oväntat, överlägset. Stor politisk chock! Nu darrar Vita Huset såväl som demkratiska partiet. De tappade nämligen just sin supermajoritet i senaten... och alla skyller på alla. Men, det innebär att health care reformen, som såg ut att kunna röstas igenom vid månadsskiftet, antagligen får läggas ned. Att klimatuppgörelsen inte kan genomföras. Etc. Det mesta som presidenten hade satt sig för i år allstå. Och med valet i höst blir det troligtvis ännu värre eftersom republikanerna verkar ha medvind. Borta är missnöjet som Georg W Bush lämnade efter sig. Minnet är kort, eller kraven på regerande partiet väldigt stora. Och rädslan för "big government" och centralstyrning är ännu större!

Läs mer på http://edition.cnn.com/2010/POLITICS/01/19/massachusetts.senate/index.html.

Hur man uttalar Washington egentligen...

I Sverige säger vi Woshington - även när vi pratar engelska. Jag antar att det kommer av att bokstaven W uttalas med munnen som ett O och sen blir det Woshington av bara farten.

Men, helt fel allstå. Här säger alla Woashingtn, vilket jag antar är det mer korrekta uttalet... Prova själv och få lite mun-gymnastik på köpet!

Äntligen är tulpanlökarna i jorden!

Vintern har kommit och försvunnit här i Washington DC. I alla fall just nu. Hela helgen har vi haft mer än +10C och idag var det nog nära 15 till och med. Härligt! Barnen spelade basket efter skolan i bara t-shirts...

Eftersom jag glömde plantera lökarna som vår snälla landlord hade köpt till oss passade jag på att plantera dem idag. För en vecka sen var det omöjligt men inte nu. Det känns som april i luften men det kommer definitvt mer kyla innan våren är här på riktigt.

Tech Support på medeltiden!

Tech Support

Kolla in den här filmsnutten! Roligt - särskilt eftersom det är på norska... :-)

Here we go again... Mer husstrul!

I början på veckan blev det stopp i avloppet i tvättstugan i källaren. Dags att ringa rörmokaren, tänkte jag. I torsdags bubblade det till i en av de tre diskhoarna som finns i köket och sen var det tvärstopp i alla tre! Nu var det verkligen dags att ringa rörmokaren! Efter en middag och en frukost utan att kunna använda diskhoarna såg jag verkligen fram emot hans besök...

Han kom, han jobbade, han löste det inte. Han hittade istället lera i avloppsröret som går ned under betonggolvet i tvättstugan. Vilket tydligen innebär att det är ett brott på röret någonstans och leran (som det mesta av vår tomt består av) har orsakat totalstoppet i såväl tvättstuga som kök... Varför blir jag inte förvånad? Vi som trodde att problemen var över nu efter att ha åtgärdat fuktskadorna i gästrummet i källaren under hösten (som blev otroligt mycket fräschare på kuppen vilket vi är glada för).

Nu väntar vi på en rörmokare som är utrustad med kamera som de kan undersöka rören med - men självfallet hann helgen komma ifatt oss och nu får vi vänta till måndag. Åtminstone. Sen är det dags att bryta upp golv och byta ut rör. Vi blir i alla fall av med den förfärliga mörkgröna heltäckningsmattan hoppas jag - man får se ljuset i tunneln. Glad att det inte är jag som ska betala för kalaset dessutom!

Och så får vi chansen att prova på lite fler av de mer än 200 restaurangerna i närheten. Ikväll blev det mexikanskt på San Julios Grande Café - inte illa faktiskt! Stället var fullsatt - här äter familjerna ute ofta och man får ofta vänta en stund/länge på att få bord om man inte reserverar.

Barnen var motsträviga i början (Ellinor låg på golvet innan vi blev placerade) men smälte sen när nachosen kom in i väntan på maten, ständig påfyllning av coke och goda tacos. Dessutom träffade vi både några lärare från skolan och andra vänner och fick en trevlig pratstund!

På vägen hem stannade vi och köpte papperstallrikar och plastmuggar. Att diska en diskmaskinslast i badrummet räcker...

Många ord kvar att lära

Som svensk tror man ofta att man är ganska bra på engelska, och det är vi nog också jämfört med folk från många andra länder. Men, det finns massor av begrepp, ord och uttryck som man inte har en aning om.

Jag lär mig i alla fall nya varje dag. Det är bara att dra ut en av kökslådorna och försöka berätta vad de innehåller till exempel. Jag har tagit upp ridning här igen och kände mig verkligen som en nybörjare när jag inte ens kunde några av de vanligaste riduttrycken på engelska. Och ofta finns det flera olika ord man kan använda för att förklara någonting - vi har tur om vi kan ett av dem, men klarar inte att nyansera oss tillräckligt väl. Nyttigt att bo utomlands om man ska lära sig ett språk fullt ut!

Barnens läxor gör också att man lär sig helt okända ord. Jonathan går i 5th grade och idag har han stavningsprov (ska också kunna innebörden) på bland annat följande ord: exposition, allusion, sonnet, oxymoron, omniscent, fallacy, modifier, gerund, parable and hyperbole... Inte lätt! Skolan öppnar dock två timmar senare idag eftersom vi fick lite snö i natt så vi hinner gå igenom dem ännu en gång. Vi hoppas att det går bra för honom idag!

1-årsjubileeum!

Så har ett år passerat sedan vi kom hit 27 december 2008. Nyårsafton i år var betydligt bättre än förra året, då vi var jetlaggade, bodde på hotel, delade på en pizza och lade oss långt före tolvslaget. Vi flyttade in i vårt hus på nyårsdagen och levde utan möbler i mer än två veckor eftersom flytten blivit försenad.

Nu hade vi en helmysig jul- och nyårshelg här med familj från Stockholm på besök. Igår började barnen skolan igen efter julledigheten (ja, någon trettonhelg finns inte!). Barnen traskar iväg till sina nu välbekanta skolor, pratar flytande engelska och har massor av kompisar. Tur att man inte kan dra tillbaka klockan - det var en ganska tuff januari förra året! Men det har varit ett spännade år fyllt av upplevelser och nya bekantskaper - rekommenderas!